Temat för det 36:e avsnittet av Passion för kommunikation är falska nyheter på nätet. Hur stort är problemet, vad kan man göra åt det och hur påverkar det företagsvärldens kommunikation? Gäst i studion är Åsa Larsson, en av grundarna till Metros Viralgranskaren som arbetar för att kila sig in mellan människors finger och dela-knappen. Som alltid ackompanjeras gästen av Alexander Mason och Åsa Melin Mandre när pfk-podden tar sig an fake news.

Viralgranskaren startade som ett projekt på tidningen Metro och är numera mer utav en avdelning där. De startade 2014 med målsättningen att de skulle lyckas kila in sig mellan folks finger och dela-knappen. Syftet var att hejda och få dem att tänka efter innan de dela med sig av innehåll till sina vänner. Stämmer verkligen dessa fakta? Organisationen lever mycket på de tips de får in från misstänksamma läsare och om det är något som får väldigt mycket spridning skriver Viralgranskaren en artikel om ämnet.

Ur innehållet

Poddavsnittet Fake news med Viralgranskaren – så påverkas kommunikatörer” handlar i stora drag om:

  • Bakgrunden till Viralgranskaren
  • Olika sorters bedragare med varierande motiv
  • Vad fake news innebär för företag, politiska partier och organisationer
  • Hur framtiden ser ut och vilken roll fake news kommer att ha
  • Vad man ska tänka på för att undvika att lögner sprids på nätet

5 sorters bedragare

Åsa Larsson menar att man kan dela upp bedragarna som använder sig av fake news i fem olika kategorier med varierande drivkrafter:

  • Satirikern:
    Hävdar att den beskriver en bild av verkligheten som ska vara raljant, vass och humoristisk. Förr i tiden relevant, numera aktiva på nätet för att kompenseras ekonomiskt tar de emot pengar för att skapa innehåll, något som gör att satiren försvinner. Man twistar sitt budskap så att så många som möjligt ska rasa.
  • Ideoligiskt motiverade:
    Dessa har samma mekanismer som övriga parter. Bara för att man drivs av en ideologi är inte tillvägagångssättet annorlunda. Man vet vad som gör folk förbannade och anpassar innehållet därefter för att bli virala.
  • ”Vanliga” bedragare:
    Dessa försöker nå dig som person för att du i slutändan ska lämna ut dina uppgifter. De vill upprätthålla ett konstant flöde på sin sida för att utge sig för att vara på riktigt. Finns på vanliga sidor såsom ”Vi som älskar fredagsmys”.
  • Vanligt folk:
    Emellan alla bedragare finns vanligt folk som gör som vanligt folk gör – sprider rykten, gör felaktiga påståenden, etcetera.
  • Utländska aktörer:
    Dessa vet inte Åsa Larsson mycket om men de använder samma tekniker som övriga aktörer. Aktiviteterna i och mot Sverige har ökat sedan 2015 och det verkar vara någon form av informationsinhämtningsfas där de lär sig svenska språket och hur vi kommunicerar online.

Fake news något företag måste ta hänsyn till

Företag och organisationer har alltid gått till medier för att få trovärdighet för sina påståenden men nu värderas företag och organisationer ofta högre än medier. En lösning kan då vara att lägga ut materialet på sin egen hemsida, själv äga materialet och lita på sin egen trovärdighet. Men trovärdighet är något man förtjänar och måste jobba med hela tiden. Man måste bygga ett förtroende. Åsa poängterar att man idag fattar att man inte kan påstå saker om en produkt som inte stämmer. Man vill ha transparens och veta vad man köper. Samtidigt förflyttas kommunikationer och diskussioner på facebook allt mer till grupper och slutna rum, något som kan göra det svårare för företag att nå ut till sin målgrupp.

En framtid utan fake news?

När frågan ställs om fake news utveckling blir Åsa Larsson bekymrad. För tre år sedan när Viralgranskaren startade handlade det mest om satiriker som spred sina grejer på satirsajter, du kunde se en video på youtube och undra om något var trickfilmat eller inte. Det var på den nivån. Idag är allting så pass industrialiserat, folk har märkt att det går att tjäna pengar på det. Anledningen är de enorma delningsströmmarna. Detta bidrar till att någon ser en affärsmöjlighet och väljer att agera. Många tror att det finns ideologier bakom men Åsa tycker tvärtom att det oftast finns enklare, mer egoistiska motiv såsom att tjäna pengar eller att få upp följarantal. Trots situationen är Åsa positivt inställd till framtiden. Hon tycker att frågan om källkritik har lyfts, man är med i det här nu, det här är bara något vi måste lära oss. Vi har lärt oss alla andra tekniker, vi kommer att lära oss det här också.

Checklista – så undviker du att lögner sprids på nätet

  • Tänk att varje dag är första april. Så nervös du är för att gå på saker då, så borde du tänka hela tiden.
  • När du delar något riskerar du att lura dina kompisar. Kolla upp saker, lär känna källorna som du besöker och vad som driver dem.
  • Det finns sätt att kolla hur gammal en bild är och vem som är ansvarig för sidan.


Avsnitt 36 – “Fake news med Viralgranskaren – så påverkas kommunikatörer”

Avsnittet är ca 38 minuter långt

Om Passion för kommunikation

I Cisions podcast Passion för kommunikation bjuder vi i varje avsnitt in en specifik gäst som är specialist inom sitt område. Det bjuds på tips, trendspaningar och intressanta samtal. I varje avsnitt är Alexander Mason, Kommersiell chef på Cision Skandinavien och Åsa Melin Mandre, PR-konsult på Greenhill Relations med i studion. Gemensamt för alla gäster, Alex och Åsa är att de alla delar en passion för kommunikation.


Se hur vi kan hjälpa dig
Communicate Like Never Before.
Request A Demo