Carolin Wiken om vikten av en bra equity story

För några veckor sedan fick vi en pratstund med Carolin Wiken, partner på kommunikationsbyrån Paues Åberg, angående vikten av att som noterat bolag kommunicera mer än bara regulatoriskt innehåll och hur man tar fram en bra equity story.

Sedan intervjun har coronaviruset svept in med full kraft och försatt såväl Sverige som övriga världen i undantagstillstånd. Carolin ville därför skicka med en länk till deras FAQ för noterade bolag kring coronavirus-relaterade frågor. Här kan ni läsa deras FAQ. Nu över till intervjun med Carolin Wiken, kommunikationsrådgivare och partner på Paues Åberg.

Jag vet att du i november deltog i investerarkonferensen Vator Securities Unicorn Summit. Kan du berätta lite om dina upplevelser därifrån?

Vator Securities är en av landets främsta corporate finance-firmor inom life science och delar vår syn på vikten av att bolag inom sektorn ägnar sig åt regelbunden och begriplig kommunikation. Många life science-bolag har en alltför vetenskaplig kommunikation vilket exkluderar många målgrupper.

Därför var det fantastiskt roligt att bli inbjuden att prata utifrån rubriken ”Newsify your equity story. Communications beyond regulatory news” vid deras Unicorn Summit som samlar både institutionella och privata investerare, analytiker och företrädare för life science-branschen.

Det centrala temat i min presentation var att understryka att bolagen måste ha en metod för att nå ut med nyheter mellan sina milestones. Annars riskerar marknaden tappa intresset eller missförstå de få kommunikationstillfällen som ges.

Carolin Wiken

I er analys av de 39 healthcare-bolagen – vilken var er främsta slutsats?

För att få ”meat to the bone” till vår tes gick vi igenom de 39 healthcare-bolagen på First North och Small Cap som har ett börsvärde under 10 miljarder och som analyseras. Vi kunde konstatera att det finns en stor skillnad mellan bolagens värdering och det som analytikerna värderar bolagen till. Medianföretaget var undervärderat med 33 procent jämfört med den aktuella basvärderingen som analysen resulterade i. 33 procent!

De flesta bolag kämpar med att aktieägare har ett omåttligt begär att få ”mer kommunikation och fler uppdateringar” från bolagen. Det kan vara en svår balansgång att hitta rätt frekvens och rätt format för hur kommunikationen ska utformas. Och hamna på rätt kunskapsnivå hos åhöraren. Jag sticker kanske ut hakan här, men jag upplever att bolagen inte sällan har en övertro på vad aktieägarna kan om bolagen.

Det är lätt att tänka att de som de som mest högljutt och frekvent delger sina åsikter utgör ett tvärsnitt av investerarkollektivet. Så är det inte.

Carolin Wiken

Hur bra upplever du att noterade bolag är på att kommunicera kring verksamheten utöver den regulatoriska informationen?

Generellt sett är förbättringspotentialen betydande. Jag blir ofta förvånad över man inte lägger mer energi på att säkerställa att samtliga målgrupper förstår verksamheten. Ibland är det tydligt att kommunikationen är helt inriktad på potentiella partners eller licenstagare, ibland är målgruppen det akademiska samfundet.

Min uppmaning är: get out of your comfy science zone och beskriv vad ni gör utifrån en större kontext. Vilka samhällsfrågor jackar ni in i, vilka är de regulatoriska trenderna, vad efterfrågar hälso- och sjukvårdspersonalen, beslutsfattare och så vidare.

Carolin Wiken

Genom att tänka på det sättet kan du enklare ”tagga” vad som händer i din omvärld och göra det till ett maskineri av icke-regulatoriska ”nyheter”. Vår tumregel är tre icke-regulatoriska på en regulatorisk nyhet.

Vad kan en diskrepans mellan ett bolags värdering och bolagets börsvärde bero på?

Generellt sett är det ju en riskfylld verksamhet den här typen av bolag bedriver men riskpremien påverkas också i hög grad av att bolagen på grund av en otydlig bolagsberättelse som inte är begriplig därmed inte får den uppmärksamhet och synlighet som man behöver. Många bolag har också utmaningar med sin trovärdighet, vilket kan bero på att man inte lyckats leverera utifrån plan och inte bemött icke infriade förväntningar.

Så sammanfattningsvis: brist på en begriplig equity story, brist på (rätt slags) synlighet och brist på trovärdighet/tillit.

Hur tar man fram en bra equity story?

För att gå från en science story only till en equity story bör den innehålla samtliga fyra delar enligt en modell som vi utvecklat: företaget och dess förmåga att leverera enligt plan, den adresserbara marknaden, vetenskapen (förstås) samt kontexten.

Kontexten skapar ett välbehövligt utifrån-in-perspektiv istället för tvärtom. Det är lättare att pitcha en story kopplad till en relevant och aktuell fråga än en mer ”introvert” händelse som egentligen har mest relevans för bolaget självt.

Har du något exempel på bolag som är duktiga på detta, som kontinuerligt kommunicerar sin verksamhetsberättelse och inte endast håller sig till den regulatoriska informationen?

Inom life science-sektorn tycker jag att Cellink är ett lysande exempel på ett företag som ser kommunikation som en värdedrivare. De har en tydlig kanalstrategi och ett innehåll som vittnar om de tar sina följare – och ambassadörer – på allvar.

Vilken roll anser du att ett företags webbplats bör ha ur ett kommunikativt perspektiv?

Hemsidan är för de flesta den första kontakten man har med ett bolag och ska göra en informationsplattform med många funktioner att fylla gentemot olika målgrupper, allt från must-have till nice-to-have. När ett bolag följer upp, utvärderar och justerar sina kommunikationsinsatser bör hemsidan fungera som en masterversion med innehåll. Utifrån den gör man uttag gentemot sina olika målgrupper i sina olika övriga kanaler.

Finns det något du vill tillägga?

Medicinsk forskning och utveckling som förlänger och räddar liv är motiverande men också frustrerande att jobba med. Konkurrensen om kapitalet, uppmärksamheten och förtroendet är knivskarp och ställer krav på bolagens kommunikation och att bolagen bevakas och analyseras.

Därför vore det trist om innovationer inte kommer behövande patienter till gagn på grund av bristande kommunikation som leder till finansierings- och verksamhetsproblem. Bättre istället att säkerställa att kommunikation utgör en fundamental värdebyggare i varje life science-bolag.