74 procent av journalisterna befarar faktafel och 68 procent oroar sig för sämre kvalitet i pressmeddelanden. Mer än hälften tror att förtroendet för företags och organisationers kommunikation kommer att urholkas om AI används för mycket.
Det är en paradox. Journalister använder AI för att klara sin pressade vardag – men misstror kommunikatörer som gör likadant. Här finns en viktig lärdom, inte bara för mediebranschen utan för hela samhället.
Inget nytt under solen
Rädsla för ny teknik är inget nytt fenomen. På 80-talet var datorerna hotet som skulle göra journalistiken opersonlig. På 90-talet var det internet som skulle döda den seriösa journalistiken. Och när sociala medier slog igenom varnade man för en flodvåg av rykten.
Alla dessa farhågor var i viss mån befogade – men de överskattade hoten och underskattade människors förmåga att anpassa sig och tänka kritiskt. AI är inget undantag. Ny teknik skrämmer alltid innan den blir vardag.
Om journalister, proffs på att värdera källor, inte kan förhålla sig nyktert till AI – vem ska då göra det?
Problemet är inte tekniken, utan kunskapsbristen. Därför behöver kommunikationsbranschen ta täten och visa hur AI kan användas smart och ansvarsfullt. Det kan ske genom att:
1. Utveckla gemensamma standarder för AI i pressmeddelanden, pitchar och annan kommunikation. Det kan handla om allt från rutiner för faktakontroll till riktlinjer kring hur AI får och bör användas.
2. Slopa AI-skammen – genom transparens som innebär att det alltid är tydligt när och hur AI har använts. Det stärker förtroendet och minskar mystiken.
3. Dela goda exempel som visar hur AI faktiskt kan höja kvaliteten och frigöra tid för mer kreativt arbete – själva grunden för effektiv kommunikation.
AI är varken hot eller räddning – det är ett verktyg i behov av folkbildning. Vi som jobbar med kommunikation behöver gå i frontlinjen för att ändra på den saken. Inte bara för vår egen bransch, men det är där vi måste börja.