UTMANINGAR OCH FALLGROPAR KRING LOGGBOK OCH MAR



 

Vilka är de största utmaningarna med MAR och andra legala krav på svenska börsbolag? Hur ska man arbeta för att undvika de vanligaste fallgroparna? Gäst i avsnittet för att berätta om detta är Daniel Sjöholm, jurist från MCL.

 

 

 

Avsnitt 16 – “Utmaningar och fallgropar kring loggbok och MAR”
Avsnittet är ca 32 minuter långt.

Om IR & CorpComms-podden

I varje avsnitt får Cision besök av en intressant person inom kommunikationsbranschen för IR, finansiell information och Corporate Communications. I studion hittar du alltid Magnus Thell och Åsa Melin Mandre.

 

 

Ur innehållet

Poddavsnittet “Utmaningar och fallgropar kring loggbok och MAR” handlar i stora drag om:

  • Markets & Corporate Law
  • Legala krav på börsbolag
  • Sveriges hårda regeltolkningar
  • Marknadsmissbruksförordningen MAR
  • Fallgropar kring loggboken

Markets & Corporate Law

MCL står för Markets and Corporate Law, en juristbyrå som fokuserar på finansbranschens juridiska frågeställningar. De hjälper främst noterade bolag med olika frågeställningar kopplade till den noterade miljön. Under 2019 lanserade de, tillsammans med Cision, en loggbokstjänst för börsnoterade företag som har utvecklats av MCL och numera ingår i Cisions produktportfölj.

När man bestämmer sig för att göra ett uppskjutet offentliggörande ska man starta en loggbok och det fina i samarbetet är att man numera kan sköta all hantering av insiderinformation via Cision. Legalt sett har man två krav; det ena är att gå ut med informationen direkt och det andra är att göra ett uppskjutet offentliggörande, något som kräver en loggbok. Nu kan man gå in i Cisions portal – göra sitt val och sen kör man.

              Daniel Sjöholm, MCL

Legala krav på börsbolag

Daniel berättar om de många krav börsbolag lever under i dagsläget och medger att detta är en utveckling som kommer att fortsätta. Han förklarar att man från lagstiftare och EU:s håll ser mängder av beteenden på den noterade marknaden som de antingen vill förhindra eller främja, något de gör genom legala krav.

En drivande faktor är att Sverige, trots att det finns en välfungerande marknad inrikes, verkar i en Europeisk Union där lagar stiftas för att passa hela den europeiska regionen. De kunder Daniel har pratat med tycker visserligen att regeltrycket är jobbigt och påfrestande men medger ändå att syftet och målsättningarna med dessa lagar är bra. Alla håller med om att man måste uppfylla dessa strävanden även om instrumenten ibland kan upplevas något trubbiga.

Sveriges hårda regeltolkningar

Cisions VD Magnus Thell upplever att Sverige tolkar EU-direktiven väl hårt jämfört med övriga länder, något som Daniel delvis håller med om samtidigt som han  reserverar sig för att göra jämförelser med länder som inte har den marknad och de förutsättningar som Sverige har. Sverige har en extremt välfungerande marknad för småbolag som vill notera sig, något som är väldigt sällsynt på EU-nivån enligt Daniel. Detta skapar ett annat krav på myndigheter att tillse att marknaden förblir välfungerande.

Marknadsmissbruksförordningen MAR

Regelverket kring MAR upplevs enligt Daniel som det mest betungande av de noterade bolagen, något han tror beror på okunskap och administrativ hantering. Den stora mardrömmen handlar om insiderhanteringen och uppskjutande av offentliggöranden även om hanterande av personer i ledande ställning och insynpersoner också renderar många frågor till MCL.

Insynspersoner är en samling människor i ett bolag som skall tas upp i en förteckning tillsammans med sina närstående. De får inte handla med bolagets aktier 30 dagar innan rappportperioden och det åläggs en massa krav på dessa personer i ledande ställning att notifiera sina närstående om skyldigheter man har. Daniel gör en tydlig distinktion mellan en insider som har fått sin status på grund av att den har en viss typ av information medan en insynsperson har fått sin status genom sin ställning och kontinuerliga insyn i bolaget.

Kring insiderhanteringen är det istället den administrativa delen som är mest tungrodd bland de allra flesta bolagen. Om något händer i ett noterat bolag ska det först och främst tas ställning till huruvida informationen om händelsen är att betrakta som insiderinformation. Det gör man genom att titta på kraven som framgår av MAR:

  1. Informationen ska inte vara offentliggjord
  2. Informationen ska vara av en viss specifik natur
  3. Informationen skulle sannolikt ha en väsentlig inverkan på priset och därmed vara kurspåverkande

Om nyheten klassas som insiderinformation ställs bolaget inför två alternativ – antingen offentliggör man nyheten så snart som möjligt eller så gör man ett uppskjutet offentliggörande och det är då loggboken blir aktuell.

Fallgropar kring loggboken

Om man anser sig ha skäl att göra ett uppskjutet offentliggörande, det vill säga att ett offentliggörande sannolikt skulle skada bolagets legitima intressen, ett uppskjutet offentliggörande skulle inte vilseleda marknaden och att informationen kan hållas konfidentiellt, måste man dokumentera och formalisera informationen i en loggbok.

Hur ska man arbeta för att undvika fallgropar?

  1. Fundera på om bolagen har rätt insiders som permanenta insiders. Ofta har man för många som har fått den stämpeln, en stämpel som innebär att man har all insiderinformation om bolaget alltid vilket sällan är fallet för särskilt många.
  2. Alla bör skaffa sig ett system för att kunna hantera loggboksföringen. Det är mer eller mindre omöjligt att över tid kunna hantera sina loggböcker utan någon form av stöd och automatisering av hantering.
  3. När du hamnar i MAR-situationer – ställ dig frågan om informationen över huvudtaget är insiderinformation?