INTERKULTURELL KOMMUNIKATION I ARBETSLIVET


 

Hur kommunicerar man med medarbetare och chefer i andra länder? Vad ska man göra när den holländska chefen känns galen och medarbetarna i USA inte verkar kunna tänka själva? Med för att ge oss kunskap i interkulturell kommunikation är ledarskapskonsulten Annika Berge som i podden även coachar Alex angående fiktiva utmaningar en chef kan ställas inför.

Annika Berge är ledarskapskonsult med inriktning på interkulturell kommunikation. Hon förklarar själv att ämnet handlar om att vara medveten om kulturella skillnader och sin egen kulturella färg för att förstå hur man ska arbete mot- och leda andra kulturer. Med kultur menar Annika den kulturella referensram som man är född i och har vuxit upp i.

Man påverkas ganska mycket av den referensramen i koder, i känslan av vad som är rätt och fel och i hur vi kommunicerar med varandra. Det är viktigt att veta hur den påverkan speglar kommunikation, sitt sätt att se på världen och på andra för att sen kunna förstå en annan kultur och förhålla sig till glappet däremellan.

Ur innehållet

Poddavsnittet “Interkulturell kommunikation i arbetslivet” handlar i stora drag om:

  • Svenskars kulturella särdrag i arbetslivet
  • Prata för att höras eller tiga till dess att man har något att tillföra?
  • Vad innebär det att vara internationell?
  • 3 steg till kulturell kompetens
  • Annikas råd till Alex utmaningar

Hur är svenskar i arbetslivet jämfört med andra länder?

Vi är mest annorlunda i hela världen, menar Annika Berge. Vi är lagom när det gäller hur vi uttrycker oss men i övrigt är vi inte särskilt lagom. Vårt ledarskap präglas av en väldigt platt struktur och vi har ett sätt att fatta beslut som ingen annan har. Vi har hierarkier i Sverige men inte i relation till andra kulturer i världen, däribland de andra nordiska länderna. Dessutom fattar vi beslut tillsammans och ofta i flera steg där vi har en möjlighet att förankra emellan. Vi lyfter frågan, ger berörda parter möjlighet att fundera och fattar beslut därefter. Detta är två dimensioner i vår affärskultur som sticker ut och de har sina rötter i vår historia.

Annika Berge berättar om problematiken i att många ledarskapskurser i Sverige går ut på att lära sig inkluderande och coachande ledarskap men att denna strategi måste anpassas till ett mer hierarkiskt sätt så fort man ska kommunicera utanför Sverige.

Tysken tycker att han eller hon är lika modern som vi tycker att vi är

 

 

Missa inte vår grupp på Linkedin där vi diskuterar allt rörande kommunikation i allmänhet och podden Passion för kommunikation i synnerhet!

 

Avsnitt 58– “Interkulturell kommunikation i arbetslivet”

Avsnittet är ca 36 minuter långt

Om Passion för kommunikation

I Cisions podcast Passion för kommunikation bjuder vi i varje avsnitt in en specifik gäst som är specialist inom sitt område. Det bjuds på tips, trendspaningar och intressanta samtal. I varje avsnitt är Alexander Mason, Kommersiell chef på Cision Skandinavien och Åsa Melin Mandre, PR-konsult på Greenhill Relations med i studion. Gemensamt för alla gäster, Alex och Åsa är att de alla delar en passion för kommunikation.

 

            FLER AVSNITT AV PASSION FÖR KOMMUNIKATION

 

 

Hur ska man agera i internationella möten?

Alex vittnar om att han, i ledningsmöten med den globala koncernen, ofta inte har så mycket att tillägga i samtalet efter att de amerikanska representanterna talat merparten av tiden och de engelska kollegorna resterande tid. Han förklarar att han ser det som bra kommmunikation att inte ta upp deras tid utan att kort förklara att det ska implementeras även i Sverige, något Annika menar är helt fel.

Den svenska synen på kommunikation är att vi pratar när vi har något att tillföra och annars håller tyst medan engelsmän och amerikaner pratar för att höras och synas eftersom man värderas i sin insats.

Vad innebär det att vara internationell?

Åsa undrar om svenskarnas internationella approach underlättar för den interkulturella kommunikationen men Annika menar att vi kanske inte är så internationella som vi tror. Visserligen reser vi mycket och talar engelska men hon påminner om de kulturella referensramarna och flaggar för att vi inte är internationella förrän vi förstår vår egen roll i relation till andra.

Att vara internationellt medveten och kompetent innebär att hantera glappet mellan ens egen kultur och ens motpart. Man ska inte bli amerikan med amerikaner utan det handlar om att justera sin kommunikation och förhållande till den andra kulturen utifrån att man vet vad som är svenskt. Det är få som är införstådda i hur långt vi står ifrån andra kulturer och har man inte den medvetenheten, då är man långt ifrån internationell.

3 steg till kulturell kompetens

1. Det måste bottna i en vilja att jobba med detta och att vara öppen för att man kanske inte är så internationell som man tror

2. Självinsikt! Du måste förstå hur din egna kultur påverkar kommunikation, ledarskap och språk för att kunna ställa den i relation till andra kulturer.

3. Fokusera på specifika glapp mellan dig själv och den kultur du arbetar med och rannsaka hur du kan arbeta utifrån dig själv för att anpassa ditt sätt att arbeta