MCL:s jurist Björn Schäfer berättar om ett fall där Förvaltningsrätten i Stockholm nyligen upphävde Finansinspektionens sanktionsbeslut mot två bolag i Nasdaq-koncernen där bolagen fått anmärkningar samt sanktionsavgifter uppgående till 55 miljoner kronor. Förutom att förvaltningsrätten underkände samtliga av inspektionens tio grunder, vilka främst var hänförliga till undermålig riskhantering, fördes intressanta resonemang kring beviskravet för sanktionsbeslut och den rättsliga statusen på Finansinspektionens allmänna råd.

 

Här kan du läsa mer om Cision och Market & Corporate Laws loggbokstjänst MCLogg

 

De allmänna råd som inspektionen baserat besluten på är inte rättsligt bindande men utgör inspektionens uppfattning av gällande rätt. Råden hänvisade till en av portalparagraferna för generella krav på börsers verksamhet. Eftersom de allmänna råden i sig inte är rättsligt bindande menade förvaltningsrätten att den bakomliggande regleringen måste uppnå hög nivå av precishet för att kunna ligga till grund för ett beslut om sanktionsavgift. Detta var inte fallet för den åberopade portalparagrafen enligt förvaltningsrätten. 

Förvaltningsrätten beslutade alltså att underkänna Finansinspektionens yrkanden på samtliga grunder, vilket i högsta grad tillhör ovanligheterna och en principiell separation av exekutiv makt är såklart positiv. Det finns dock andra aspekter i förvaltningsrättens resonemang som är mer problematiska. 

När det gäller beviskravet för att besluta om sanktionsavgift fastslog förvaltningsrätten att kravet ska ställas högt, om än inte lika högt som för fällande dom i brottmål. Som riktmärke angav förvaltningsrätten att begreppet ”klarlagt” ska användas. Detta högt ställda beviskrav är något som Finansinspektionen behöver förhålla sig till vilket är positivt då sanktionsavgifter inte ska beslutas om lättvindigt. Det är dock även så att marknadsaktörer som får kunskap om att beviskravet är så pass högt kan komma att värdera sina sanktionsrisker lägre vilket kan komma att underminera den preventiva spärrverkan från osunt agerande som regelverket är avsett att ha. 

Avseende de allmänna rådens rättsliga status och den förhållandevis snäva tolkningen av gällande rätt kan sägas att Finansinspektionens tillsyn naturligtvis måste kontrolleras och vid behov begränsas. Det finns alltjämt risker kopplade till förvaltningsrättens underkännande. Dels riskerar ökad detaljreglering att leda till större kostnader för marknadsaktörer när det gäller regelefterlevnad, vilket inte är bra för effektiviteten och i förlängningen riskerar att skada marknaden i stort. Dels riskerar förvaltningsrättens tolkning att tvinga Finansinspektionen till en mer formalistisk och mindre flexibel tillsyn.

Detta riskerar i sin tur att leda till mer hårdragen praxisbildning, vilket å ena sidan ger större förutsebarhet men samtidigt öppnar möjligheter för oseriösa aktörer att kringgå regelverken. En mindre flexibel tillsyn försvårar alltså för Finansinspektionens tillsynsverksamhet och komplicerar för marknadsaktörer som redan lägger stora resurser på att följa relevanta regelverk. De aktörer som kan tänkas gynnas av denna utveckling är sådana som söker kringgå reglerna på bekostnad av konsumenter som agerar i avsaknad av tillräcklig kunskap.

Björn Schäfer
Senior Associate
Markets & Corporate Law 

Markets & Corporate Law (”MCL”) är en juristbyrå med fokus på finansbranschen och med spetskompetens inom värdepappers-, börs- och bolagsrättsliga frågeställningar. MCL har även utvecklat egna digitala program för loggbokshantering, MCLogg för noterade bolag      och MCLogg Adviser för rådgivare. Som experter på marknadsmissbruks- och insiderlagstiftningen kan MCL lämna värdefulla tips och råd för att förhindra eventuella överträdelser av MAR och medföljande sanktionsavgifter.


Missa ingenting från Cision - prenumerera på våra nyhetsbrev här! 

 

Läs mer: 

Cisions loggbokstjänst MCLogg

Podcast: Utmaningar och fallgropar kring loggbok och MAR

Blogginlägg: Fråga juristen: FI:s kartläggning av insiderförteckningar

Blogginlägg: Fråga juristen – 4 punkter att ta med sig om arbetet mot marknadsmissbruk

Blogginlägg: Fråga juristen: Vanliga brister i insiderförteckningar

Blogginlägg: Fråga juristen: När ska insiderinformation offentliggöras?

Blogginlägg: Fråga juristen: När ska motpartsnamn anges vid offentliggörande av insiderinformation